Elpriset peaker över 10 kr/kWh – vad är det som händer?

Vid vissa timmar i december har elpriserna gått över 10 kronor per kilowattimme. För många är detta förvånande och oroande, särskilt eftersom man vet att det produceras stora mängder el i norra Sverige. Vad är det egentligen som styr priserna, varför kan inte den billiga elen i norr sänka priserna i söder, och hur kommer det sig att internationella faktorer som vindläget i Tyskland påverkar din elfaktura?

Höga priser trots gott om el i norr‍

Det kan verka märkligt att priserna rusar i södra Sverige när den norra delen av landet producerar rikligt med el, både från vindkraft och vattenkraft. Ändå förblir priset i södra Sverige högt. Förklaringen ligger i elnätets fysiska begränsningar. Det svenska stamnätet är ett system av stora ledningar som transporterar el från platsen där den produceras till platsen där den används.

Även om det finns mycket el i norr, är själva transmissionsnätet som leder elen söderut inte obegränsade. Precis som med en vattentank och en trång ledning: oavsett hur stor reservoaren är, kan bara en viss mängd vatten per sekund strömma genom röret. Det innebär att all den billiga elen i norra Sverige inte kan förflyttas i tillräcklig stor mängd till södra delen. Resultatet blir att norra Sverige kan ha låga elpriser, medan södra Sverige tvingas ta in el till ett högre pris.

Europa sätter prisnivån – Tyskland i centrum

‍Sydsveriges elpris bestäms inte bara av vad som händer inom landets gränser. På grund av sammanlänkade elnät och internationell handel fungerar Europa som en stor gemensam elmarknad. Här har Tyskland en särskilt betydelsefull roll, eftersom det är Europas största ekonomiska motor och en mycket stor elförbrukare.

När Tyskland får för lite vindkraftsproduktion – till exempel för att det är vindstilla – måste landet använda andra, dyrare kraftkällor, ofta naturgas eller olja. Detta pressar upp de tyska elpriserna rejält. Eftersom svenska södra elområden är starkt sammankopplade med kontinenten, ”smittar” dessa höga priser av sig. Det spelar då mindre roll hur situationen ser ut i norra Sverige; om Tyskland och andra länder i vår närhet betalar dyrt för el, så följer priserna i södra Sverige med uppåt

I praktiken innebär detta att vår nationella produktionsmix och våra inhemska resurser inte är den enda faktorn som styr priset. Vindstilla väder i Tyskland, stigande råvarupriser på gas eller plötsliga avbrott i centraleuropeisk kärnkraft kan få direkt genomslag på din elräkning, särskilt i sydliga elområden där kopplingen till Europa är som starkast.‍

Kombination av faktorer skapar en komplex situation‍

Elpriset påverkas av många faktorer samtidigt. Tillgången på kärnkraft spelar stor roll – om en reaktor står stilla för underhåll eller på grund av en oväntad driftstörning minskar utbudet av stabil, planerbar el.
‍
Vattenkraften, som är en av våra viktigaste reglerbara källor, är beroende av hur mycket nederbörd vi fått. Om det är torrt under en längre period minskar vattenmagasinen, vilket begränsar hur mycket billig vattenkraftsel som kan släppas på marknaden.

Lägg till detta vädermönster och temperaturer: på kalla dagar ökar efterfrågan på el kraftigt eftersom vi använder mer uppvärmning och elintensiva apparater. Om det samtidigt är vindstilla i södra Sverige och Tyskland, och en eller flera kärnkraftsreaktorer är ur drift, kan priset snabbt skjuta i höjden. Det är denna kombination – ett komplext samspel av tekniska, geografiska och väderrelaterade faktorer – som skapar dagens utmanande läge.

En ny marknad kräver nya lösningar‍

Förr var det enklare att tala om att bara öka produktionen eller bygga ut elnätet för att lösa problemen. Visst är det fortfarande viktigt att stärka överföringskapaciteten och satsa på en balans mellan olika kraftslag. Men vi lever nu i en ny era för elmarknaden.När vädret styr en stor del av produktionen, och internationella priser kan svänga snabbt, behövs fler verktyg än bara mer elproduktion och fler ledningar. En av de mest lovande lösningarna är att skapa större flexibilitet i elanvändningen. Det betyder att vi som konsumenter, företag och samhälle blir bättre på att anpassa oss efter när elen är billigare och mer tillgänglig.

Genom smart styrning av exempelvis värmepumpar, elbilsladdning och andra elintensiva processer kan vi jämna ut belastningen på elnätet och därigenom minska risken för dramatiska pristoppar. Detta skapar inte bara långsiktig stabilitet i elsystemet utan ger även oss som användare möjlighet att optimera våra elkostnader. En flexibel och smart elanvändning blir därmed en central nyckel för att skapa ett hållbart och robust energisystem i framtiden.