Att bygga ny produktion är inte lätt. Fler än 70 procent av alla vindkraftverk på land stoppades 2021 och det finns inget skäl att tro att små kärnkraftverket kommer att vara mycket populärare som blivande granne. Ska vi tvinga kommuner och närboende att acceptera vindkraftsparker, reaktorer och kraftledningar inpå knuten, eller ska vi locka dem?
Det är dags att glömma valrörelsens enkla slagord och börja jobba. Effektbalansen är den stora utmaningen. Sverige exporterar mest el i Europa, men ibland råder underskott och Svenska kraftnät har upprepade gånger varnat för minskade marginaler i elsystemet och planerade elavbrott. Jag ser sju frågor som den nya regeringen snabbt måste läsa in sig på och börja jobba med:
Användarflexibilitet är det effektivaste sättet att kapa förbrukningstopparna och värna effektbalansen, men dagens system stöder inte storskalig flexibel förbrukning. Grupper av hushåll skulle kunna variera sin förbrukning beroende på kommande elpris och samtidigt få betalt för det, något en rad myndigheter fått i uppdrag att titta på. I dagens system kan det dock bli dyrt för de balansansvariga företagen om de missar sina prognoser, vilket de alldeles säkert kommer att göra om de gör prognoserna på morgondagens elpris, samtidigt som hushållen har samma information och använder den för att variera sin förbrukning. Denna prisparadox måste lösas.
Staten bör se till att timprisavtal blir norm, eftersom bara timpris ger konsumenterna incitament att variera förbrukningen. Här talar jag i egen sak, men prisparadoxen och riskerna för balansansvariga kan bara lösas om det finns stora mängder, helst alla, flexibla användare så att det går att sannolikhetsberäkna hur de varierar sin förbrukning beroende på kommande prisskillnader.
Rollerna på elmarknaden måste klaras ut. En ny roll som leverantör av balanstjänster, kallad BSP (Balance Service Provider), ska förenkla för mindre aktörer att samla hushåll för att upprätthålla effektbalansen. Men BSP-rollen verkar svår att införa i Sverige för i slutet av maj meddelade Energimarknadsinspektionen att samrådet kring regleringen skjuts upp eftersom man vill invänta lagstiftningen kring så kallad oberoende aggregering, en lagstiftning som ska göra det möjligt för grupper av användare att erbjuda flexibel elförbrukning till elsystemet. Denna är sin tur en del av den svårt försenade implementeringen av EU:s elmarknadsdirektiv, en försening som fått EU-kommissionen att påbörja arbetet med att dra Sverige inför EU-domstolen. Här måste den nya regeringen ta ett djupt andetag och få lagstiftningsprocessen att gå snabbare.
Bygg ut den havsbaserade vindkraften. Svenska kraftnät SVK har fått i uppdrag att bygga ut anslutningspunkterna till havs och möjligheterna för kommuner och andra att stoppa vindkraften är under översyn. Men här finns avvägningar som måste lösas. Det kan bli orimligt dyrt att bygga anslutningar till alla tänkbara vindkraftsparker och den allmänna acceptansen för ny vindkraft kommer säkerligen inte att öka bara för att det blir lättare att köra över kommuner, företag och medborgare.
Bygg ut kärnkraften genom att röja i regelverken så att det går att bygga nya reaktorer på nya platser, inte minst små, modulära reaktorer (SMR). Regeringen gav nyligen Strålskyddsmyndigheten i uppdrag att se över regelverken för ny kärnkraft, men här krävs uppföljningar eftersom vi ännu inte vet exakt vad en SMR är för maskin. Och hur ska den lokala acceptansen för nya reaktorer kunna bli annorlunda än den varit för vindkraft?
Marginalsprissättningen bygger på att den senaste och dyraste kilowattimmen sätter priset på all el, en naturlig prissättning på en marknad. Men systemet leder till stundtals höga priser som ger jättevinster hos producenter med låga driftskostnader och ibland till priser som är så låga att den med högre driftskostnader får stora problem. För att kunna räkna på tunga investeringar, som havsbaserad vindkraft och kärnkraft, behövs prisstabilitet. På 1970- och 80-talen fixerade staten elpriserna för att göra utbyggnaden av kärnkraft möjlig. Behöver vi den typen av planekonomi, eller ska priserna fortsätta variera beroende på vädret och andra omständigheter? Rörliga priser ger producenter och konsumenter viktiga signaler, men hur ska trovärdiga prognoser kunna göras för de gigantiska investeringar som behövs?
En angränsande fråga är ett och samma elpris i hela Sverige. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att utreda hur de svenska elprisområdena ska se ut. Det är inte mer än rimligt att det också ingår i uppdraget att utreda ett enda elområde som leder till ett och samma elpris i hela Sverige. Men hur ska vi då få locka fram investeringar i områden där det råder elbrist, det vill säga södra Sverige?
Elsystemet är fullt av intressekonflikter och snårig reglering och Europa sitter ihop, men just därför är det viktigt att partierna slutar kampanja och börjar jobba.
Tanmoy Bari
VD Greenely
Press
Dagens industri
Kristianstadsbladet
NSK
